Therese förväntades ta hand om sin man när han drabbades av stroke

– Jag vågar knappt springa ut med soporna. Tomas får två–tre anfall i veckan och känner inte när de är på väg, så han kan ramla ur stolen och skada sig. Han fick tre anfall på en dag härom veckan, det är tufft, säger Therese.

– Försäkringskassan tyckte inte att han behövde så mycket hjälp, de räknar så konstigt: allt är minuter. Hur lång tid tar det att äta? Hur lång tid tar det att kissa? Det ska bli ett visst antal timmar totalt för att Försäkringskassan ska ta det. Men hemtjänsten som Tomas fick räckte inte till, det var jag som fick göra allt. Det är ett otroligt stort ansvar, det var både psykiskt och fysiskt jobbigt.
‍

En stor lättnad

När Therese och Tomas ansökte via kommunens biståndshandläggare fick de äntligen efter ett och ett halvt år godkänt att Tomas skulle få en personlig assistent. Det blev en stor lättnad för Therese:

– Det har gjort mitt liv bättre, jag är liksom ledig när assistenten är här. Tomas har haft förmånen att själv få bestämma vem som ska vara hans assistent och det är jättebra. Jämför det med hemtjänsten där det kunde komma 26 olika personer på en vecka, där de flesta inte träffat Tomas innan.

Tomas får sin assistans genom Särnmark Assistans. Företaget startades av en person med funktionsnedsättning och hans assistent, vilket ger dem en stor förståelse för situationen för både de assistansberättigade och deras anhöriga.

– Är det något så är det bara att ringa till kundansvarig. Och deras jurister har hjälpt oss med överklaganden, sånt som jag annars själv har suttit med. Det tar ju sån tid allting när man ska överklaga.
‍

Tar 38 timmar i veckan själv

Therese har bott i Skåne sedan 1997 och i Malmö sedan 2006, men en mjuk gotländska hörs fortfarande i hennes röst. Hon berättar att Tomas nu är beviljad cirka 78 timmars assistans i veckan, och 38 av dem tar hon själv, främst kvällar och helger. All övrig tid som hon faktiskt tar hand om Tomas behov får de inte betalt för.

– Hur det än är så blir man stark i en sån här situation fast man nästan inte tror att man ska klara av det. Jag måste fortfarande hjälpa Tomas på nätterna, det har vi inte fått assistanstid för. Vi har ändå läkarintyg på att Tomas inte får lämnas ensam på grund av epilepsin, men Försäkringskassan tyckte ändå inte att det var tillräckligt styrkt. Vår läkare suckade djupt när han hörde det och sa ”Vad håller de på med? Ska jag behöva flytta hem till er?!”

Tomas fick förmånen att välja sin egen assistent, vilket Therese tycker är skönt:

– Det är trots allt en främmande människa som kommer in i vårt hem, och man vill ju inte släppa in vem som helst. Det är inte lätt, ska jag säga. Men nu har vi fått en superassistent genom Särnmark, han är fantastisk. Han och Tomas känner varandra, de är liksom ett nu, om man säger så. Det är en man i 50-årsåldern med samma intressen som Tomas, de gillar fotboll och att träna. Han är med och tränar när Tomas tränar och har nästan blivit som Tomas sjukgymnast, han suger åt sig all information som vi har fått om träning. Han har också varit med oss på semester i Argentina, det var jätteskönt, det blev faktiskt lite semester för mig också.

– Både som anhörig och som personlig assistent kan jag rekommendera Särnmark Assistans. Tack vare deras långa erfarenhet och personliga engagemang känner jag och Tomas oss trygga i vardagen. Ska jag hitta ett fel så är det att Försäkringskassan inte beviljat fler timmar personlig assistans, för det skulle vi verkligen behöva båda två.

Intervjun har tidigare varit publicerad inom Bonnier News som en annons för Särnmark Assistans

‍